Baklängesmarsch i snöfall
Vi har, allt som oftast, tränat i vårat pyttelilla vardagsrum vilket resulterat i att Skoj är övertygad om att fotgående enbart innebär två steg (eftersom det är så många man kan ta) innan man ska stanna oavsett om matte går vidare eller ej. Detta är oerhört irriterande eftersom fotgåenden ytterst sällan är två steg så idag trotsade jag snön och mörkret och tog med mig Skoj ut till en liten väg som går i en skogsdunge men som kantas av belysning. Det är inte direkt massiv trafik där så vi testade baklängesmarsch för att se om det kan vara lösningen på våra problem. Skoj följde utan problem och med fin attityd och fokus, den hunden är absolut magisk! Han tar sig an varenda uppgift jag lägger fram med glädje, nåväl förutom kloklippning och tovutredning då som är pest och pina men går att lida sig genom.
Det är bara att fortsätta såhär tror jag, han är så duktig. Jag hoppas vi kan starta i tånga hed i sommar, på beardisweekend men det är inte bara fotgåendet som ska fungera utan även platsliggningen och min nemesis, apporten...
