Villervalla
Igår frågade Ina om vi ville hänga med och valla, JA skrek vi och slängde oss i bilen för att sova i Märsta eftersom vi skulle bli upphämtade åtta för att åka till vallningsstället. Och jösses vad Skoj golvade mig, som alla andra valpägare (och säkert mammor) ser jag storheten i min hund. Han hade kunnat flytta berg bara han velat men idag visade han att han hade "sin mors förnuft" gällande vallningen och att han faktiskt kunde lyssna trots får. Jag kan absolut förstå att folk dras till det här för det var himmelskt kul och såklart supersvårt. Man ska framför allt hålla koll på hunden och sen fåren och sen sig själv med (samt vart man går...) och flertalet gånger höll jag på att snubbla antingen på mig själv eller med hjälp av ett får när man råkade kolla åt fel håll. Helcoola får och jag funderade på om det lilla luddiga inte skulle få plats i bilen..?
Nåväl, det slutar nog med att jag och Ina arrenderar en liten mark (eller köper en gård) och skaffar får eller något om några år för jisses vilken mersmak det blir och i påsk hoppas vi på våran nästa gång. Det här är någonting vi vill utveckla samt starta på beardismästerskapen i vallning. Älskade guldhund!
Nåväl, det slutar nog med att jag och Ina arrenderar en liten mark (eller köper en gård) och skaffar får eller något om några år för jisses vilken mersmak det blir och i påsk hoppas vi på våran nästa gång. Det här är någonting vi vill utveckla samt starta på beardismästerskapen i vallning. Älskade guldhund!



















