Årets kallaste dag

och beardisen är överlycklig, han är inne i sin första slyngelålder sen han kom hit och har lock i öronen, eller snö kanske. Vi sov med balkongdörren öppen och medan jag och Skrot låt under två täcken och en filt och värmde varandra så låg beardisen så nära kylan han kunde och njöt! När vi sedan kom ut så visste hans lycka inga gränser utan jag hade en hund som rulla sig, trots minus 17 grader, om och om igen i snön. Men vackert är det, trots att det hår som letat sig ur mössan frusit till is.
Stackars Skrot som är av den mer frusna sorten hade både overall och täcke men fick ändå köldkramp i baktassen på vägen hem och fick åka mattetaxi då och då för att varma upp lilla tassen. 
 
 
Fristaden Med Hund:

Wow, fina!!

Kommentera inlägget här: